Bredfjället i ett historiskt perspektiv
“Bredfjället torde vara ett av Bohusläns finaste ströv- och rekreationsområden, med den kuperade terrängen och sammanhängande skogarna och de många kulturmarkspartierna med lövinslag och talrika sjöar”.
Citatet är hämtat ur ett arbete för naturvårdsplaneringen i Bohuslän producerat av Länsstyrelsen i Göteborg.
Men Bredfjället är inte bara vackert, det har också en fascinerande historia. Området är ganska otillgängligt, varför bebyggelsen kom hit ganska sent. När Bohuslän blev svenskt 1658, var hela fjället en allmänning som ägdes av staten och skogen var skövlad. Några nybyggare hade dock slagit sig ner här och börjat odla mer eller mindre olagligt. Den olagliga nybyggnationen satte verklig fart i samband med att sillfisket slog fel i början av 1800-talet. Som mest fanns här ett 50-tal backstugor, torp och några mindre skogsgårdar. Byggnaderna var mycket enkla, ibland helt av sten eller klädda med enris. På 1850-talet skulle allmänningen försäljas på offentlig auktion, men genom att skriva till konung Oscar I lyckades de flesta nybyggarna få friköpa sina ställen.
De enda spår du kan hitta av allmänningen idag är ett antal s.k. fägator, en slags korridor av stengärdesgårdar, genom vilka man lotsade djuren förbi odlingarna ut på allmänningen. De bäst bevarade finns vid Flogfjäll, Bredvik och Vargfjället. Den mesta bebyggelsen är numera borta. Oftast är det bara en husruin, några syrenbuskar eller oxelträd som återstår. Den kanske vackraste torpruinen hittar du vid Örebacken. I närheten ligger Björnemyren med en väl bevarad stenkällare. Den backstugusittare, som bodde här vid sekelskiftet, hade nio barn. Han kom på obestånd. Man tog från honom huset, så familjen måste flytta in i stenkällaren. En annan välbevarad källare hittar du vid Brattås. Det är det enda som återstår av de fyra s.k. fattigstugor som byggdes här på 1860- talet.
Av den bebyggelse som återstår idag känner du säkert till Norra Fjället, utgångspunkten för alla skidspår och vandringsleder. Här bodde på 1800-talet ett 15-20-tal personer. Fram till 1940-talet finns även en skola. Nya Försöket, som uppodlades i början av 1800-talet och stannade i samma släkt i mer än 150 år, har gjorts om till klubbstuga för fiskeklubben Härvan. I ladugården finns en raststuga. Bråten och soldattorpet Stendammen är andra vackert belägna ställen. Detta och mycket mer känner vi till tack vare att Ljungskileortens Hembygdsförening har inventerat hela området. Ett arbete som bl.a. ligger till grund för boken Fjällbygd i Bohuslän. Bredfjället kommer att om några år klassas som naturvårdsområde. Detta innebär inga inskränkningar för det rörliga friluftslivet. Men genom att vara rädd om den vackra naturen och visa hänsyn mot de människor, som lever kvar här, hoppas vi, att den unika miljön kan bevaras även i framtiden.
Åke Olsson, 1980
